fredag 30 december 2011

Vänner eller kontakter längs vägen

Nawica på Vinga nyårsdagen 2010
Med några dagars ledighet tycker jag att tempot i livet har gått ner lite grann, fast det beror på vem du frågar. Mingel med vänner på kvällen annandagsjul, fika med väninna på stan på tisdagen, lunch med föräldrarna och sedan en middag hos goda vänner på kvällen. Det fortsatta med en dag på jobbet på onsdag, för att sedan skynda hem för att arrangera kvällens dammiddag. I går var det lunchbesök hemma hos mig på veckans rester och sedan vidare till frisören för att snygga till håret inför nyår. (det behövdes ingen föning pga vädret). Jag har precis skickat ett mail till min ungerska väninna som bor i Mûnchen. Seglingen för två veckor sedan tillsammans med gamla bekanta, bland annat en kollega från tiden på Central-IVA på Sahlgrenska som är narkosläkare från Ungern påminde mig om min väninna. Sedan finns facebook med allt från gamla klasskamrater från 9:e klass till senaste kontakten från min fina fotoaffär.

200 oöppnade privata mail från senaste rensningen i outlook är inget bra facit heller. Vet inte riktigt vad jag skall göra åt det, någonslags nyordning behövs. Jag skickar mail mitt i natten när alla andra sover, och tycker att det borde andra kunna göra också, fast det är nog jag som borde låta bli :-)

Jag inser att jag har ett högt tempo, och enligt många andra orkar jag mer än de flesta, men att hålla kvar och hålla alla kontakten levande tycker jag är svårt. För kvällarna och helgerna är oftast uppbokade med utsjöskepparkurs, GQSS-aktivitet, JRSK-aktivitet, SXK-aktivitet och rätt ofta kurs för Sjösportskolan. Jag gör det jag tycker är roligast, lever min dröm så gott det går i nuet och jag möter människor med samma intresse. Fast jag saknar alla dem jag inte hinner prata, eller rättare sagt inte prioriterar att prata med. För så är det, hela lívet är val och jag väljer det jag tycker är roligt och ger mig mest, oftast snabbt och utan att titta tillbaka alltför mycket. Inte som nu, när jag började fundera nu på morgonen.

En enda person förutom mina föräldrar som jag har träffat den här veckan träffar jag ofta, men resten av mina vänner går det långt mellan varven innan jag träffar. En del människor blir vänner väldigt enkelt, en del tar det lång tid med. Det som känns bra är att jag, som är så ingrottad i segling inte bara har seglande vänner, utan att det finns en och annan modig som vågar sticka in huvudet i seglargänget.

Det gäller för mig att försöka hitta människor som är mina motsatser, både när det gäller personlighet och intresse för att jag inte skall bli helt insnöad på segling och speciellt långsegling. Det vore roligt att prova på att kappsegla, men hur skall jag få ihop den tiden???

Men den kommande helgen tänker jag tillbringa tillsammans med vänner i båt ute på Vinga, och dom är alla nästan lika insnöade som mig, ialla fall när det gäller segling. Tar med mig "Den omöjliga isresan" av Eric Boye & Birgitta Boye-Freudenthal som inspiration inför kommande resor. Kanske blir det nya kontakter under helgen på Vinga med andra båtar och människor från Winga vänner. Jag tänkte ägna mig åt att umgås med mina vänner och förhoppningsvis lära känna dem bättre. Ett spel som heter "Lingon, Lådvin och Långkalsoner" kommer troligen att visa nya sidor av dem, som inte är relaterat till segling.

År 2012 är redan full av planer, och vilken tur att jag har skaffat mig en almanack med åtta dagar i varje vecka. Det är en "Nåndagsalmanacka" som skall rymma planer och idéer som inte får rum i den vanliga strukturerade almanackan. Annars är jag från 2012 helt elektronisk både när det gäller adressbok och almanacka. Dessa två filer skall fyllas med nya vänner och kontakter som dyker upp längs vägen, och förhoppningvis inga att radera. Några blir bara kontakter, andra blir vänner på riktigt, vad som blir vad får tiden utvisa.

Normalt sett får ett blogginlägg inte ta mer än 20 minuter att skriva, men det här tog längre tid. Så kortare och effektivare inlägg under 2012 blir nyårslöftet.

torsdag 29 december 2011

Att fotografera, det är en konst


Hur svårt kan det vara tänkte jag, och det är svårt! Det är inte helt likt mig att tycka att det är svårt, men jag får ingen ordning på bilderna.

Jag har skrivit en artikel för På Kryss, och nu vill tidningen ha bilder, nä fel, de vill ha fotografier!

Riktiga bilder, som skall in i tidningen. Det är inte helt enkelt att välja rätt objektiv, bra blixt och en stadig hand. Nu ligger min fina EOS 500D på bordet, med 10-22 objektivet och blixten Speedlite 430EX II vid sidan av. Det där med en extern blixt behärskar jag inte ännu. Pappas över 50 år gamla stativ är framtaget, men jag får inte till det som jag vill. Det är nu jag inser att jag måste gå ner till Grafi på Mariaplan, och få några råd.
Troligen behöver jag köpa ett fisheye och tillbehör till min blixt, och helt plötsligt ligger jag helt klart ekonomiskt back på den kommande artikel. Två stora sjökort Admirality Chart 3619 och 3625 över Brunsbûttel, Elbes utlopp och förstoringen över Cuxhaven kostade en slant. Skall jag segla till Helgoland eller ner till Holland det närmaste året, då kan korten vara bra att ha, men inte nu. Reeds nautiska almanacka har jag fått av redaktionen, så den belastar inte artikeln. Men nu behöver jag köpa tillbehör till blixten och ett objektiv till.

Det är ju inte ett enda dugg synd om mig faktiskt. Jag får chans att köpa bra utrustning till kameran, jag får frossa i Reeds och planera navigation som jag älskar. Så nu skall jag gå på fotokurs igen. Jag behöver nämligen inte gå så långt. Jag har köpt två kurser på DVD hos Grafi, och de är mycket bra och instruktiva, och sedan har de faktiskt en fotoskola på sin hemsida som jag precis har upptäckt.. Så om ett par timmar, då skall jag ha riktigt fina fotografier, hoppas jag. Läs nästa nummer av På Kryss i pappersformat, så kan du få se korten.

Människorna bakom seglingsintresset

I kväll har jag haft middag med fyra andra kvinnor mellan 25 och och femtio plus. Någon känner jag bättre än de andra, men jag känner alla dessa kvinnor tack vare seglingen.
25-åringen som har upplevt mycket för sin ålder
49-åringen som korsar Atlanten ungefär lika lätt som vi andra tar tåget till Stockholm
40+-aren som nyligen provat på att leveranssegla en stor båt Stockholm - Southampton
50+aren som seglar sin nya båt på kusten, men arbetat som kocka ombord på båt i Australien

Jag har en relation till var och en av dessa kvinnor, och oftast är det något som skall fixas, ordnas och ställas ut. Vi är alla rätt driftiga, och när jag träffar dem en och en, så är det oftast full aktivitet.

Ett bra sätt att lära känna varandra är att segla dygnet runt, med gemensamma vakter, då faller maskerna, stressen rinner av och det blir tillfället att diskutera livet, både stort och smått. Men hur ofta blir det segling dygnet runt? Ja, kanske 2013 om vi kommer iväg till Svalbard, men det är lite långt tills dess. Så i kväll har vi ätit middag, pratat om vad som faller oss in, och det blev en svindlande resa från ett Iran som krigsskådeplats, Indien som ett spännande land, till Marocko som turistland och en spännande angöring av hamnen i Rabat.

Ibland halkade vi ner i diket, dvs det kom upp något från segelklubben vi borde fixa med, men vi kom snabbt upp på banan igen, och pratade om något annat, t.ex chansen att jag kan arbeta mera med att skriva artiklar framöver, till att hur man skall få semestern att räcka till för allt man vill göra.

Ja, en alldeles vanlig torsdagsmiddag med fyra kvinnor som blev en spännande resa med människorna bortom seglingsintresset. Men visst slutade med att vi pratade om olika möjligheter att segla, nu till våren, i sommar, nästa vinter och sommaren 2013, för konstigt hade det väl varit annars.

tisdag 27 december 2011

CREA DIEM!

CREA DIEM betyder skapa dagen.

Skapa dagen inte bara fånga dagen , det är det både du och jag måste göra varje dag, det vill säga bestämma var fokus skall ligga. Kanske bestämmer oftast någon någon annan var ditt fokus skall ligga, men det är ett eget val även om det är jobbigt att tänka på. Orkar jag göra det då kanske du funderar över. Ja det är klart att det är arbetsamt, men ett litet steg för steg går det. Just nu funderar jag över sommarens segling med Celeste till Island, och hur jag skall ta mig med båt till Svalbard på något sätt.

Några dagars ledighet ger utrymme för reflektion, vilket är livsnödvändigt. Jag tittar på mitt rosa gummiband på höger handled och ler. Det står "en gnällfri värld "på bandet. En bra påminnelse om att göra världen bättre genom att sluta gnälla och faktiskt göra något istället. 

Nu är det dags att börja skapa den här dagen, den har jag fyllt med spännande aktiviteter. 

söndag 25 december 2011

En förhöjd konsumtion av det skrivna ordet

Visst är det skönt med en helt ledig dag. Inget att göra förutom att slappa och kanske se på bio i kväll.

Den hektiska hösten har gjort att all läsning av böcker har legat på is. Det har bara blivit båttidningar i mängder såsom På Kryss, Yachting Monthly, Praktiskt båtägande, Sailing today, Practial Boat owner, Search Magazine och Västpricken. Men inte ens tidningarna är utlästa, utan enstaka artiklar är studerade, resten har jag mest skummat. Så jag vet vad jag skall läsa den närmaste veckan. Fast jag har köpt ett par böcker nyligen, som lockar och drar. Boken Skärgårdens växter och djur köpte jag på SXK Västkustkretsens kansli precis innan de stängde för i år. Destination är båtens bibliotek när hon är sjösatt i vår.

Jag var hos Nautiska magasinet i november och lyssnade på ett kort och inspirerande föredrag av Birgitta Boye-Freudental och Lotta Hagblom om när de seglade genom Nordvästpassagen. Boken Den omöjliga isresan finns med bland det jag längtar efter att läsa.

Sedan har jag länge önskat mig Nigel Calders Boatowner´s mechanical and electrical manual. Inte direkt en bok att sträckläsa, men att slå upp i och lära mig mera. Det lär vara bra när elsystemet skall ritas om snart. Jag köpte boken till mig själv i alla fall som en för tidig julklapp att njuta av, eller skall jag skriva facklitteratur för att klara av elfel på båtarna som jag kör elever i. För det handlar inte om, utan när det blir elfel. Elektronik och salt vatten, värsta kombinationen man kan tänka sig!

Men innan jag läser något av dessa böcker, så skall jag läsa "4 timmars arbetsvecka" av Tomothy Ferris och börja använda  min nya "Nåndagsalmanacka", som har 8 dagar varje vecka.

Det gäller att välja bort och inte till, om jag skall hinna göra och läsa allt jag vill.

Men än så länge håller jag fast vid att Reeds är bästa boken!

tisdag 29 november 2011

Efterlängtad bok

Den efterlängtade...

Tänk att jag blir så glad för en bok, Ja det är inte vilken bok som helst, det är Reeds nautiska almanacka för 2012 som jag har hämtat ut i kväll. Jag har hur mycket att göra som helst, men jag kan inte låta bli att öppna paketet. Kapitlen är rejält uppdaterade, informationen är utökad. Jag bara längtar efter en ursäkt att slänga mig över boken. Tur att jag har ett uppdrag att skriva en artikel om tidvatten, och deadline är redan nästa vecka. Det blir en söndag då jag tänker frossa i Reeds. Synd att inte Island är med, men det är nästa bokprojekt, att köpa en guidebok över Island inför sommarens segling dit ombord på Celeste.

onsdag 9 november 2011

Vem vill bli gammal? Jag vill leva här och nu!


De senaste dagarna har jag fått förmaningar att ta det lugnt, att inte ha så många projekt, att sluta stressa. Ja, listan kan göras på alla förmaningar från välmenande vänner, bekanta, kollegor, chefer och en läkare som inte känner undertecknad speciellt bra, vilket han märkte efter en stunds konversation:-)

Men vem vill bli gammal, ha tråkigt och leva livet långsamt? Ja, det kanske finns sådana personer, och jag kanske blir sådan någon gång. Men nu lever jag, med en reparerad axel, ett trasigt knä, gott mod och en otrolig vilja. Den viljan har tagit mig hur långt som helst, och den kommer att fortsätta att ta mig långt, hur mycket andra försöker få mig att sitta still, ta det lugnt och inte göra så mycket. Jag försöker välja till sådant som ger energi, och väljer bort sådant som tar min energi. Fast ordet NEJ gillar jag inte, det är väl därför det är så svårt att få det över läpparna...

Den enda gången det får gå långsamt är när jag seglar, då är järngenuan bara något nödvändigt ont, som jag använder ytterst sporadiskt, och vinden får bestämma vart och hur snabbt. Det är det mest avstressande jag vet att segla mot en fri horisont. Vad jag längtar tills nästa års segling till Island ombord på Celeste. Jag skall verkligen njuta av varje minut, och ända fram tills dess ger drömmar om stora vågar, blått hav, blå himmel, delfiner och ingt land så långt ögat kan nå energi för alla projekt.

Ibland skojar jag om att när jag blir gammal skall jag sitta på ålderdomshemmet i en gungstol och berätta rövarhistorier. Troligen lär det inte finnas något ålderdomshem när jag blir gammal, och jag tror mer på att segla bort i solnedgången för att aldrig komma tillbaka.

Men just nu, så är jag här både morgon, middag och kväll. Det gäller att inte sova bort livet, för det går inte i repris. Så nu är det full fart framåt igen.

måndag 7 november 2011

..allt roligt har ett slut.

Seglarens bibel!

Fast det behöver inte betyda att det blir tråkigt, det kommer förhoppningsvis något nytt roligt. I kväll var det näst sista gången på utsjöskepparkursen, och det kändes redan lite sorgligt. Det har varit en fantastiskt rolig, kunnig och för mig inspirerande grupp utsjöskepparelever, men långt ifrån enkel. Det är olika personer och personligheter, allt från någon som inte har långseglat mer än upp och ner på svenska kusten, till den som har seglat till Skottland och tillbaka. Jag som vill att alla skall bli nöjda, kommer troligen inte att lyckas, för det är svårt att göra så att alla känner att de växer när gruppens medlemmar är så olika.


En del delar frikostigt med sig av erfarenheter och kunskaper, andra får jag dra ur kunskapen. men det är så häftigt att alla med enkelhet numera tar sig fram både i standardhamnar och sekundärhamnar, både i Frankrike och England, nästan utan att höja på ögonbrynet.
Nästa gång är det sista gången, då gäller det att få ihop allt material, så jag får nog spela sträng fröken då, så inte alla skall prata i munnen på varandra. Då har det roliga arbetet med den här gruppen ett slut, men det kommer förhoppningsvis en ny grupp till våren, och då börjar seglingen från Dover till Folkstone igen....

Undrar om jag skall starta en Facbook-grupp för mina utsjöskeppare? Undrar just hur många som använder Facebook av dem? Det kan bli en rolig början på något nytt....

söndag 6 november 2011

Den här helgen gick extra fort


Tiden går snabbt när man har roligt, och de har jag verkligen haft hela helgen. I fredagskväll började helgen med ett långt praktikpass i mörkret med mina kustskepparelever som du kan läsa i det föregående inlägget. På lördagen var det dags att lägga ut kurser, lägga till missvisning, deviation, avdrift och ström.  KGV, KÖG, Kk. Km och K skulle gå från frågetecken till utropstecken, vilket det gjorde, även om de inte trodde först. Vi lyckades t.o.m att få till alla knoparna på bästa sätt.  Dagen avslutade med kortspel på dagersignaler, väjningsregler och lanternor. Det var ett gäng trötta elever som gick hemåt för att ta det lugnt på lördagskvällen.

Själv kände jag mig som stålkvinnan. Jag slängde mig i bilen strax efter 17-tiden, jag hann nästan ända hem när Johan ringde om att larmet gick på Nawica. Det kunde jag inte lösa, för då skulle kvällens vinprovning gå om intet.
På 15 minuter gick jag från rosenkindad navigationslärare med fleecetröja, till festklädd värdinna med vinprovning som uppdrag, och jag hann vänta på bussen i cirka 30 sekunder innan det var dags att åka. Temat för kvällen var Sjösportskolans vänner, och var mycket lyckat med en bra blandning på gästerna. När dessutom tre av de manliga gästerna hade betalt min middag i vinkällaren när jag kom upp till restaurangen, för att ta hand om ev. springnotor, då var det bara att skrattande ta en taxi hem.

Det var inte utan att söndagens början var något seg, och då gäller det att utmana sig själv. Två pejlingar och utseglad distans, och sedan K, m, Km, dev, Kk, KGV, KÖG gjorde att förmiddagen försvann. Under eftermiddagen har vi pratat om sjukvård, säkerhet, hårt väder och gott sjömanskap. Det kändes lovaden när de trötta men nöjda eleverna åkte hem. Trodde jag! Efter en stund kom en av dem tillbaka, och då var det en urladdat batteri som behövde laddas upp. Men det hjälpte inte med startkablar och mina batterier, vi fick också på inköpsrunda i Västra Frölunda för att köpa ett nytt batteri.. Nåväl, det var bara att sätta det nya batteriet på plats med god hjälp av medhavd pannlampa, sedan kunde hon åka hem för att låta kunskapen smälta in.

Pizza tillsammans med en god vän blev den akuta lösningen på hungern efter en lång dag. Så nu sitter jag här, och borde ha gjort klart morgondagens utsjöskepparlektion. Men klockan står på 05.00, det blir en flygande start på en ny spännande vecka.

lördag 5 november 2011

Finns det något bättre?

Nawica om natten, när alla andra har gått hem.
Jag har precis kommit hem efter kvällens navigationstur med mina kustskepparelever. De har lagt ut kurser, planerat rutter, styrt så att den gröna lanternan kommit mot den gröna fyrsektorn och vise versa med den röda sektorn. För att inte tala om hur duktiga de var att gå ut och in på ett förspring. Det är sådana här kvällar jag kan leva på rätt länge. När vi lade till vid 23.30-tiden skickade jag genast hem dem, trots att flera av dem protesterade och ville hjälpa till att göra klart båten.  Jag svarade dem artigt att de behövde åka hem och sova, för de skall orka hela dagen i morgon. Det är visserligen sant, men jag gillar att vara kvar ensam i Nawica, fixa och dona med tamparna, kolla fendrarna och bara sitta och njuta en stund av stillheten som lägrar sig. Nawica känns nästan lika mycket hemma som ombord på Emma. Så när jag sakta något motvilligt beger mig mot stan och lägenheten, längtar jag redan tillbaka.  Tur att det inte är långt tills nästa tur, för det är en del av vardagslyckan att få vara ute på vattnet med elever ombord på Nawica.

torsdag 3 november 2011

...det blir inte alltid som jag tänkt mig!

Dagens började bra med sjukgymnastik, både för axel och knä. Inspirerade av gårdagens text på blur.se  om träning för seglare, bestämde jag mig för att utmana skidmaskinen sist på dagens träning. Det gick att köra för fullt i femton minuter, vilket är ett gott betyg för den opererade axeln. Sedan vidare till båten. Min opererade axel och det skadade knät sätter käppar i hjulet för att jag själv skall orka, hinna och ha fysisisk kapacitet för att rita, bygga och sätta upp en ny täckställning på båten. Då är det tur att min 90-åriga pappa inte har många fysiska begränsningar!

Om jag kan vara hälften så pigg i den åldern, så får jag vara glad. För mamma tyckte det var tråkigt att bara promenera bland båtarna så hon ville ha en skrapa, så hon kunde skrapa bort snäckor från botten.
När de två energiknippena åkte hem, då köpte jag sushi på ett ställe, och handlade jag inför helgen, och sedan var det dags att vila en stund inför kvällens studiebesök hos JRCC på Käringberget. Då slog magsjukan till! Det var bara att lägga sig ner på soffan tillsammans med spann. Nu är jag bättre, och GQSS tjejer har säkert haft en givande kväll på JRCC.

Den här dagen blev inte som jag tänkt mig, men det blev bra ändå. I morgon blir praktiktur med helgens kustskepparkursare.

onsdag 2 november 2011

...dags att fylla på med energi


Vissa aktiviteter ger lite energi, andra ger hur mycket som helst. Medlemskvällarna hos Jorden Runt Seglar Klubben (JRSK), första onsdagen varje månad är sådana möten som ger energi. I blandade åldrar men med ett brinnande seglingsintresse droppar folk in och sorlet stiger högre och högre, tills någon ringer i klockan och kvällens fördrag börjar. Efter föredraget fortsätter diskussionerna, och jag känner mig alltid upplivad efter att ha varit där-  Är du inte med i JRSK och gillar att segla långt och länge, då borde du titta på hemsidan och gå med.

I kväll var ämnet AIS.
Gunnar Bulekin. tf Webmaster i klubben berättade om hur AIS fungerar, varför det inte fungerar och vad vi skulle tänka på när vi installerar. Det blev rätt mycket elektroniksnack, bland annat vad som gäller för att få AISen att fungera. Då fungerar inte med det nya ENEMA 2000 utan då får man använda 0183, alltså en splitter behövs garanterat.
Vi fick tips om gratis sjökortsprogram med öppen källkod som t.ex Opencpn och GRIB-programmet Zygrib som kunder göra livet lättare på sjön. Fast har det blivit lättare med alla elektronik? Jag pratade med Svante Jakobsson som hade utsjöskepparkurserna innan mig. Han sa, vadå teknik. Vi seglade med släplogg och kompass när vi långseglade och vi kom både fram och tillbaka. En annan seglare berättade att han kunde navigera efter stjärnorna. Astronavigering, det skall jag också lära mig, på kursen hos Sjösportskolan som börjar i januari. Men nu skall jag släcka ner och se på den halva månen, och kan konstatera att vi är nästan mitt mellan spring och neap och att tidvattnet inte bryr sig det minsta om elektronik, utan bara om månens kraft.

...och så kom Sea Piloten fram!


I kväll har Linnea och jag hållit kurser ute på Sjösportskolan i Långedrag. Linnea har haft förarintygskurs, och jag har haft en kustskepparkurs. Eller rättare skrivet, vi har startat upp våra kurser, för på två timmar är det en introduktion. För min del betydde det fyrar, fyrsektorer, dagersignaler och fartygsljus. Det är alltid lika intressant vad som har fastnat hos eleverna innan kursstarten. Det blev lite spännande kväll för oss både lärare, då vi hade i princip helt nya presentationer som vi inte riktigt hade lärt oss ordningen i. Men det var bara att agera som en gräsand som ser lugn ut på ytan, och som paddlar fort och mycket ekonomiskt under ytan för att förflytta sig. Det gick alldeles utmärkt, trots den nya presentationen, eller vad vet jag, kanske tack vare!

Nåväl, när kvällens kurs var slut, då tog jag fram Ipaden med appen SeaPiloten på, och gav den till Linnea. Den gillade Linnea skarpt, så jag kunde i lugn och ro packa ihop mitt material, hägna tillbaka konen och klotet på sin plats i materialförrådet. Jag behövde inte slita tillbaka ipaden, men hon hade nog gärna behållt den, och det hade jag gärna också gjort. Men än så länge är ipaden bara ett lån.

Vill du ladda ner Seapilot, då letar du i app store, så hittar du den. Jag har precis läst att SeaPilot i dag har blivit nominerad till en guldmobil i klassen bästa nytto- appen.

Nu är det tisdag, och den roliga veckan fortsätter.
I morgon blir det möte hos Jorden Runt Seglar Klubben!

tisdag 1 november 2011

och veckan började....

...med sjukvård ombord.


Tre väskor överfulla med sjukvårdslådor, filtar, nödbloss och olika typer av skrivplattor för våt miljö. Just skrivplattor för dykare är utmärkt att ha i sjukvårdslådan. Vi hastade genom brännskador, hjärnskakning och stukade fötter för att slutligen hamna i skeppsapoteket. Om du tar med dig allt du känner att du skulle vilja, blir det både dyrt och tungt ombord. Så det gäller att välja noggrant, och sedan vara uppfinningsrik. Ja, kvällen gick som i vanliga fall alldeles för fort, och sedan skulle allt packas ihop. Nu är det en ny dag, och i kväll blir kustskepparkurs, det skall bli intressant.

söndag 30 oktober 2011

...det är så roligt!

Klockan är 22.30 och det är mer än 12 timmar sedan jag började göra veckans lektioner för navigationskurser. Jag hade tänkte uppdatera lektionsmaterialet för hur man skall korsa trafiksepareringszoner, och fixa till avsnittet om sjukvård ombord.



 Sedan började jag läsa i Reeds, och en bok om tidvatten och oceanografi och det tog tid. Sedan ringde telefonen och dagens plan att konservera motorn fick skjutas upp på grund av ihållande regn. Det blev till att röja i källaren i stället. Vilken tur att Lena kom och var organisationskonsult. Det blev mycket mera plats, och det tog många flera timmar, än vad en liten, enkel konservering av motorn hade gjort.

Nåväl sedan var det dags att slutföra utsjöskepparlektionen tills i morgon, och packa väskorna. Jo, det blev tre, just det TRE stora trunkar som skall med på kursen i morgon. Det är sjöräddning och sjukvård ombord som är omfattande.

Äntligen klar med första lektionen, men efter att ha läst en del artiklar, och några avsnitt ur några nya böcker så var det dags för kustskepparkursen.

Det blev inte som jag hade planerat, men det blir bra ändå. Kanske kan jag få till det i morgon med lite nytt material från Sjösportskolans kontor.  Dags för en ny vecka, fylld med sjöliv.

torsdag 27 oktober 2011

Vardagslycka kan vara lite hantverk

Tänk vad härligt den här kvällen har varit i all sin enkelhet. Göteborgs Quinnliga Segel Sällskap har haft pub/medlemskväll/knoputbildning, allt i ett. Två sjöscouter från Göteborgs Sjöscoutkår lärde oss andra göra valknopar, både till servettringar, underlägg och ja, det är bara fantasin som sätter stopp. Vi knopade, knåpade och pratade, och helt plötsligt var klockan mycket mera än vad någon hade tänkt sig. Det var lite avkopplande vardagslycka mitt i alla stressen, härligt! Man skulle kunna skriva så nära en syjunta har nog ingen av oss varit på mycket länge.

Vi gör troligen en uppföljningskväll någon gång i våri upptäckte att det var flera som kunde göra valknopar och andra sjömansarbete, och flera som ville lära sig taglingar, benslingar och tampvård.

Vill du se hur vi började kvällen med att göra knopar kan du titta på filmen här.

onsdag 26 oktober 2011

...det var nästan roligare efter besöket hos Göteborgs Göteborgs Flottservice!

I kväll har mina utsjöskepparelever och jag varit hos Göteborgs Flottservice på studiebesök. Inte lätt för killarna från Flottservice när 15 vetgiriga ställer frågor och klänger på och i flottarna samtidigt, men de klarade de med glans. Vi klämde och kände, och hoppade eller klev i och ur flottarna. En sak som vi funderade och inte riktigt fick svar på, var hur man skulle använda pluggarna för att laga flottarna med. Det kan inte vara helt lätt att laga en trasig flotte i en nödsituation men de där små prylarna.

Vi fick lov att lösa ut en övningsflotte som varit packad många gånger, och det slutade med att en kniv fick hjälpa till på ett band som inte skulle varit där. Här ser du filmen.

Förutom att klättra in i livflottar, dissikera innehållet i paketen som var med i flotten, fick vi se på sjukvårdspaketen som man kan ha i.

En sak som de flesta av oss nog tänker skaffa var thermosäcken. Inte bara för att ha i båten, utan för att ha bilen också. Dessutom kostade den bara runt 200 kronor, det är en billig livförsäkring


En annan spännande sak var den automatiska linkastaren, en sådan vill jag ha!


Men när alla, ja nästan alla hade åkt hem, då var Lena och jag kvar. Då berättade killarna att alla de nya flytoveraller som låg framme i butiken på podiet var till reapris! Gissa om Lena med raska kliv snabbt var ute vid overallerna och kontaterade att hon var för lång för det befintliga utbudet, men så kan det vara när man är 1,8 m. Så skall du köpa en flytoverall, då skall du definitivt åka till Göteborgs Flottservice någon av de närmaste dagarna. För nästa vecka kommer alla mina utsjöskepparelever som har lämnat sina flytvästar på service dit, för att hämta västarna och då kommer flytoverallerna säkert att ta slut.

Förutom det, så fick jag en hel låda med demonstrationsprodukter för kommande lektioner i sjukvård ombord, så nu ser nog några av eleverna fram emot måndagen, för jag gör det defintivit. Som skrivet, så var det nästan roligare när alla andra hade åkte hem!

Till dig som undrar om bloggen dött, så har det varit rätt mycket annat sjölivsrelaterat en lång tid, men nu skall jag kanske hinna med bloggen igen, fast bara kanske.... För livet pågår för fullt, och det finns spännande människor att möta, en massa saker som jag vill lära mig, och mycket vatten som behöver seglas, då en blogg är bara en blogg trots allt.

söndag 18 september 2011

Det är mycket nu!

Tro det eller ej, men arbetet för båtmässans dag för kvinnor 7 februari 2012 pågår för fullt! I fredags började vi arbete med programmet för tjejdagen. För här sker det framsteg med jättekliv. Från ett scenprogram under två timmar tidigare i år tid blir det nu en hel dag för kvinnor som är intresserade av livet på sjön. Tisdagen den 7/2 kan du ta ledigt från jobbet, för då blir det mycket spännande från start och ända in på kvällen! Du kommer att märkas att kvinnorna är en viktigt och växande målgrupp för utställarna på båtmässan. Redan nu kan du se intervjuerna som Anna-Karin Öjerskog håller i, för Båtmässan webb-tv.

Seglarminglet den 16 oktober blir intressant. Många utställare har redan anmält sig, och Milo har jag pratat med om temat Kommunikation ombord, så nu skall jag bara knyta ihop de sista utställarna. Har du inte anmält dig redan, så hittar du länken här.

Fast dagen innan seglarminglet firar GQSS 25-års jubileum, det skall blir ett roligt kalas. Jag har några personer att ringa som var med och startade klubben för 25 år sedan. Tänk att jag har varit med i 20 år, och jag trodde nog att det inte skulle behövas ett kvinnligt segelsällskap när vi skriver 2011, men det är uppenbart att så är det inte. Vi firar jubiléet bland annat med att sjösätta en ny hemsida under hösten.

Lördagen var en härlig dag. Långedrag var fullt av båtar och människor. Långedrag Segel Sällskap arrangerade kappseglingen Höstknalten. Peter Gustafsson fångade upp en av båtarnas livbåtsövning efteråt på film, vilket är intressant. I övrigt gav sig Celeste, Sjösportskolans Farr 65:a ut på Four Country Ráce, Sandvita gav sig iväg på en charter till Marstrand, Gerhard höll lektioner för de som skulle ta kursen Sjöbefäl klass VIII, Torbjörn hade en förarintygskurs, och själv höll jag kurs i motorbåtsmanövrering. När min kurs var slut, då kom det en kvinna från White Arkitekter, och intervjuade mig om livet ombord. Det var för projektet All Aboard.  Det var en riktigt härlig lördag i Långedrag. Sådana dagar kan jag leva på senare i höstmörkret, en dag som var fulladdad med energi!

I dag har jag gjort klart utsjöskepparkursen lektion 2, och skickat ut den i förtid till mina 22 elever. Så i morgon kväll blir det tidvatten, standardhamnar och förberedelse hemma innan avfärd.

Det är roligt men mycket nu!

tisdag 13 september 2011

....jag skall köra motorbåt på lördag, skall du med?


Några av de andra lärarna på Sjösportskolan skojar med mig och säger att jag har konverterat. Vadå konverterat? Ja, till motorbåtsförare så klart. Jag har kört minst tio gånger så mycket motorbåt i sommar, som jag har seglat, men det skall vi ändra på senare i höst.

Det är faktiskt roligt, ja, riktigt roligt till och med att köra motorbåt. Ännu värre, så tycker jag det är riktigt roligt att köra snabbt, det trodde jag aldrig att det skulle inträffa!

Ett nytt sätt att vara på sjön helt enkelt. På lördag 17/9 skall jag hålla kurs i manövrering av motorbåt för enbart kvinnor. Vill du vara med på kursen, då hittar du länken här.

Fast nu längar jag till Lobster Cruise, det är nära i tiden.

måndag 12 september 2011

..och plötsligt händer det bara...

I kväll hände det faktiskt, inget alls dramatiskt egentligen. Malin kvällens lärare på kustskepparkursen och jag, lärare för utsjöskepparkursen kunde konstatera att troligen för första gången någonsin så var det enbart två kvinnor som var navigationslärare en kväll hos Kryssarklubben. Det kändes som vi egenligen borde ha firat, men vi hade fullt upp med att svara på frågor och dela ut material till våra kursdeltagare.
En lärarträff hos Kryssarklubben brukar bestå av 20 män, max två kvinnliga lärare och kanske två kvinnor i utbildningskommittén. Så frågan är var det nu det vände, eller kanske snarare, nu det hände att det inte längre är konstigt eller märkvärdigt att det är en kvinna som leder navigationsutbildningen?

I vilket fall som helst så har jag starta terminens utsjöskepparkurs, med 22 deltagare. Det var spännande att höra alla presentera sig, så mycket kunskap som finns i det här gänget. Det skall bli både roligt, spännande och även för min del lärorikt att lotsa det här gänget fram till utsjöskepparexamen. Den examen händer inte plötsligt, men efter tio veckor kryssande i Engelska kanalen med och mot tidvattnet, diskuterande båtens egenskaper, besättningens kompetens och om det är målet eller resan som är mödan värd, brukar det gå bra för de flesta.

söndag 11 september 2011

Women Only & Göteborgs Manliga SegelSällskap

-Varför envisas du som både håller kurser och seglar med både män och kvinnor att arrangera seglingar, kurser och sammankomster för enbart kvinnor?

Den frågan får jag alltför ofta, ofta från män.  Det är lite intressant att det är nästan bara män som ifrågasätter varför kvinnor ibland vill segla med enbart kvinnor. Troligen för att kvinnorna vet hur det kan vara, och då speciellt i seglingsvärlden. Män har oftast lärt sig att ta för sig, och för att inte verkar okunniga, så kliver de fram och skall lösa både sina och andras problem, vare sig de har blivit ombedda eller ej. Rent generellt är kvinnorna inte sämra att ta för sig, men först när de är säkra på att de kan till 120, eller gärna 150 procent, då är de beredda att ta för sig! Har man den förförståelsen, då blir det enklare att förstå varför kvinnor vill gå på kurs med enbart kvinnor.

I höst blir det först en Lobster Cruise segling med Sjösportskolans Celeste för Women Only 30/9-2/10, sedan blir det ett seglarmingel 16/10 på torra land, för att avslutas med en julbordssegling till Salt & Sill 17-18/12. Redan nu laddar Båtmässan i Göteborg för sin dag för enbart kvinnor på Båtmässan 2012! Du kan se deras webb-tv här. Där finns både intervju med några kvinnliga förebilder, och en härlig film från vår segling med Celeste från Långedrag till Lysekil i somras.

Nu håller jag inte alltid kurs för enbart kvinnor, för i morgon måndag skall jag börja hålla en utsjöskepparkurs för 22 deltagare, varav tre är kvinnor.  Tyvärr är det typiskt för den typen av kurs, men när vi anordnade en utsjöskepparkurs för kvinnor för två år sedan, då blev den nästan full med en gång. Eftersom vi körde två kurser samma tid, samma kväll så höll Jakob kursen för kvinnorna och jag höll kursen för männen. Det var många förvirrade deltagare på båda kurserna som undrade om tiden var ur led, och om vi som kursledare inte skulle byta kursdeltagare. Det var intressant att se hur förvirradande det var för kursdeltagarna att vi inte bytte och lät kvinnorna ha en kvinna som kursledare, och männen en manlig kursledare. Det är märkligt att vi inte har kommit längre när vi skriver 2011.

Göteborgs Qvinnliga SegelSällskap firar 25-års jubileum 15 oktober. Jag har varit med i klubben i 20 år. När jag var ordförande firade vi tio års-jubileum. Då vet jag att jag höll tal om att jag hoppades att klubben en dag inte skulle behövas, men tyvärr finns behovet kvar femton år senare. Sedan kanske det beror på allt kul vi hittar på tillsammans, att det finns behov av ett kvinnligt segelsällskap, som inte är enbart fokuserade på kappsegling. Det finns en och annan man i bekantskapskretsen som säger att männen borde starta Göteborgs Manliga SegelSällskap (GMSS). Starta gärna GMSS, så utmanar vi er på kappsegling. Det kan bli riktigt roligt! För visst är det mycket roligare när man kan göra seglingar tillsammans.

Dags för en ny vecka, så

Se´gla ut!

onsdag 7 september 2011

Vissa saker ger mer energi än andra, t.ex Västindien & Alaska & Island

I kväll har jag varit på en träff med Jorden Runt Seglar Klubben (JRSK), och det är alltid inspirerande.

Jag lyckades komma ungefär en timme för sent, då motorvägen i Halland bitvis inte gick att se för allt regn. Det var Anna-Karin och Håkan som seglar ombord på Unicorn som berättade om livet ombord. Jag kom lagom för att höra om den delen av Västindien som jag har seglat i. De berättade om häftiga vandringar på Dominica, och stora vattenfall. Sedan gick berättelsen vidare till Petit Peton på St Lucia, nästan 800 meter över havet, och hur de faktiskt vandrat uppför det berget, inte bara en gång utan två gånger. Nästan sist i deras berättelse fick vi höra om hur man via sin VHF kl 07.30 eller var det 19.30 fick höra vad som var på gång för "crusiers in Grenade", eller om man gick in på en speciell Facebooksidan, så var det lätt att få nya vänner även på Grenada. Sedan blev det en hel del frågor om försäkringar, försäkringsbolag och vad som är viktigt och inte när det gäller försäkringar.

Jag fick en pratstund med Ulla och Irene klubbmästarna i föreningen, om det inplanerade seglarminglet 16/10 med Milo Dahlmann med flera, som här får lite smygpremiär. Den officiella inbjudan går ut på fredag, och då tror jag det blir ett stort tryck snabbt.
Det kändes upplyftande att få höra långseglarprat och många hade planer på att gå sig av.

Så kommer jag hem och öppnar ett mail. Jo, jag kan få hjälp med den efterfrågade knopkvällen i november, men by the way så har jag precis kommit hem från Alaska, efter att ha seglat med Lindisfarne. Vad svara jag på det mailet?! Jo, wow, vilken segling. För att inte surfa runt på Lindisfarnes hemsida hela natten och bli alldeles avundsjuk, lägger jag ut det här till dig att läsa. Själv tänker jag lägga mig och sova och drömma om en lång seglats till Island, nästa sommar, närmare bestämt avfärd 21 juli! Då seglar jag iväg med Celeste som idag har haft fotografering ombord, de du!

tisdag 6 september 2011

Vinden drar i, och jag vill segla iväg NU!



Jag måste dit ut till havet igen
och himlen vid havets bryn
och allt jag begär, är ett fullriggat skepp
och en stjärna att följa i skyn,
och en fridfull sömn och en vacker dröm,
när den långa resan är över.

Det viner i träden utanför mitt fönster, på SMHI´s hemsida står det att det blåser 20 m/s från syd på Vinga, ViVa säger 18 m/s vid Måvholmsbådan. Jag undrar naturligtvis hur min båt har det i främmande hamn med 8 mm förtöjningstampar, istället för de grova 12 mm som finns på min båtplats i GKSS-hamnen. Funderar på om jag skall åka ut till Björlanda och se om henne, men bestämmer mig för att sitta kvar hemma, i alla fall en stund till.

Misstänker att det till slut blir en tur ut till båten senare i natt. För när jag väl lagt mig, då hör jag vinden tydligare igen, och då börjar jag fundera över hur bra hon egentligen ligger. Så där är det jämnt när det blåser, men i vanliga fall åker jag ner till båten och lägger mig och sover i båten när det stormar, då har jag kontroll på läget. Men med bara en arm brukbar, och inget förstag att hålla i, på min ännu mastlösa båt, då kan det faktiskt vara lite farligt. Så tant tänker numera på faran!

Men vinden framkallar en annan känsla också, och den är starkare än allt annat- JAG VILL SEGLA! Jag vill segla långt och länge. Släppa förtöjningarna, dra upp seglen och segla rakt ut mot horisonten.

Det närmaste jag kan komma att segla vore att segla med ombord på Celeste nästa helg. Celeste går i väg på Four Country Race den 17 september och det hade varit toppen att få vara med ombord. Jag tar Wikepedia till hjälp för att drömma ytterligare.


Från Långedrag ner genom Kattegatt, Stora Bält vidare in i södra Östersjön och mot Tyskland, och Rostock.  Det är planerat bara en natt i hamn i Rostock, det kanske är synd för det finns nog en del att se där, men det är ju seglingen jag vill åt!
Sedan är planen att segla öster ut mot Swinoujscie i Polen.En kurort, där skulle jag kunna stanna en vecka, men då blir det ingen segling, så det är bara att dra vidare. Aningen blir det
runt Rûgen eller genom Stralsund. Jag har varit både på Rûgen och i Stralsund, det skulle verkligen bli intressant att segla förbi Stralsund och genom de trånga passagerna i Rügen med Celeste. Vi tyckte att det blev trångt med en 33 fotare, och nu är det en 65-fotare som skall genom dessa passager.

Efter Polen är planerna att segla norrut till Köpenhamn och lägga till inne i Nyhavn. Tänk att gå ut och ta en kall öl på Ströget efter att ha lagt till mitt i Köpenhamn!
Sedan blir det kanske Anholt, Läsö eller Skagen. Säkert kul för den som aldrig har varit där, själv skulle jag hellre vilja segla till Väderöarna och vända, än att ligga i Skagen, men där är smaken olika.

Om det inte hade varit för att den veckan är mer än fullbokad med arbete som inte går att att avboka, för att jag inte kan säga nej kanske, eller för att jobbet är högprioriterat kanske?! Allt det går att styra om, men det som inte går att styra om är att en av mina bästa vänner skall gifta sig, och jag tänker ha fin lång klänning, sätta upp håret högt, svassa omkring på höga klackar och hålla tal. Där kan inte seglingen vare en ursäkt, men det är också nästan den enda ursäkten för att inte segla Four Country Race ombord på Celeste, om bara 10 dagar. Eftersom jag skall hålla manöverkurs med motorbåt lördagen den 17 september, så lär jag få ägna mig att vinka av dem ombord, och kanske dig om du väljer att följa med.

Tänk att jag inte kan lära mig att säga nej!

Jag har varit med på GQSS seglingssektionens möte i kväll. Det var både långa och korta planer om vartannat. Några aktiviteter till i oktober, november och december skulle snabbt planeras och skickas ut till alla medlemmar via medlemstidningen Oscar och nyhetsbrev.  Det som vi inte ens pratade om var vilken av våra två hemsidor vi skall lägga ut allt på- För vi har den gamla hemsidan här, och den nya hemsidan här, och just nu är ingen helt uppdaterad. Tänk att jag inte kan lära N E J, dessa tre bokstäver som är så svårt att sammanfoga till ett någorlunda bestämt ord, som indikerar för omgivningen att de får hitta någon annan som gör det som de gärna vill ha utfört. Men visst är det sant, att om du vill ha något gjort snabbt och effektivt, då skall du ge det till en upptagen kvinna, för då blir det gjort.

Så nu har jag lovat att ordna en kväll för alla medlemmar där vi gör sjömansarbete, pratar, spånar idéer inför nästa år, fikar och kanske dricker ett glas vin. den planerade pubkvällen den 27/10 blev raskt omvandlad till medlemskväll, och nu är jag på jakt efter en kvinna som kan lära oss andra att göra sjömansarbete. Kanske kan jag få några tips via bloggen eller via Facebook?

Den kvällen kan bli som en sk. syjunta som några bekanta fortfarande håller igång efter drygt 20 år. Officiellt skall de sy, men det var ungefär 15 år sedan någon sydde, stickade eller virkade något, för de bara träffas, pratar, äter och har roligt. Det innebär för GQSS del kanske att de som vill dricka vin och prata gör det, och de som vill göra sjömansarbete gör det, och de som vill spåna idéer för vårens aktiviteter gör det.

Jag som skulle öva på att säga nej, jag sa som jag brukar, hur svårt kan det va´ att fixa den kvällen. Naturligtvis hur enkelt som helst, för jag har lite annat att fixa med samtidigt, så det här hinner jag säkert ändå.

Så det gick inte den här gången heller för mig att säga nej, men jag arbetar på det.....

måndag 5 september 2011

Det är kul att vara populär...

....eller i alla fall ha den mest populära kursen hos Kryssarklubben just nu. Det är egentligen 14 platser på kursen normalt, men eftersom det var en annan kurs på måndagar som inte var lika populär, fanns det ett klassrum ledigt. Vi tar bort väggen och vips finns det plats för några flera. Just nu är det 19 anmälda, och gränsen går vid 20 personer.  Det blir flera som kan diskutera och lära sig, men också större krav på mig som lärare. Det kan bli körigt att hinna runt till alla när vi räknar tidvatten, men det löser sig. Det är så roligt att träffa alla kursdeltagarna, för var och en har i regel med sig spännande erfarenheter som både de andra kursdeltagarna och jag kan lära oss av.

Det är roligt att fler och fler människor vill segla lite längre än bara på kusten, eller över till Skagen. Fast långfärd behöver inte vara den som färdas längst, det kan vara en kort seglats, men en stor inre resa. Nästa måndag börjar utsjöskepparkursen i Dovers hamn, och tio veckor senare slutar vi med en seglats mellan Calais till Dover, i alla fall på pappret.

Annika som arbetar på kansliet hos Kryssarklubben, sa efter att hennes man hade avslutat utsjöskepparkursen att det var skönt att få tillbaka matsalsbordet. Vadå undrade jag? Jo, det hade legat ett sjökort över Engelska kanalen, en Reeds från 2006, passare, linjal och transportör framme hela terminen. För hennes man befann sig mentalt i Engelska kanalen hela kursen. Efter kursen när han hade lämnat tillbaka sin lånade Reeds och stoppat undan sjökortet över Engelska kanalen, då fick hon tillbaka matsalsbordet.

Det är så det är för mig. Jag är seglar i Engelska kanalen på hösten och våren. Så naturligtvis måste jag köpa Yachting Monthly varje månad, så jag har kontroll på vad som händer runt mig när jag seglar. Ja, jag måste köpa Practial boat owner också, och ibland slinker det med en Yachting World. Det råkar till och med vara så att jag har en Reeds 2011, både i pappersform och elektronisk. Nu har de släppt Betaversionen av Reeds på nätet, och naturligtvis måste jag ha en för att se hur det fungerar.

 Tänk, bara för att jag håller en utsjöskepparkurs, stående på land i Långedrag....

söndag 4 september 2011

........ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!

MASTFÖTTER X FLERA
Gamla mastfoten på sin plats


Nya mastfoten, inte på plats ännu
...så har jag min nya mastfot ombord. Inte sitter den på plats ännu, men den är ombord i alla fall. Det är över ett år sedan jag senast seglade min egen båt innan rigghaveriet. En kontrollerad gipp med stora genuan i mycket vind, och då gick toppbeslaget. Det värsta var att det var inte bara toppbeslaget som gick, det blev sprickor i mastfoten också. Sedan var det där med att jag skulle bestämma mig för singel line reef bom, eller inte. Eller kanske, eller kanske inte. Visst är det bra med att ta in andras åsikter, men jag höll på att bli tokig av allt jag läste och vad andra tyckte. Till slut blev det en single line reef bom, så det så.  Min fortissimo Emma är båt nr 1, och konstruktören Lars-Olof Norlins (LON) egen båt som han byggde till sin familj. På grund av diverse olyckliga omständigheter så bestämde han sig för att sälja båten, och jag är ägare nummer tre av Emma.

LON vill definitivt att jag skall ta bort det främre förstaget, så Emma får originalrigg igen. Nu får han som han vill. Emma blir som originalriggen var ritad. Men mina 120 kilo ankarkätting tillsammans med 17 kilo bruce-ankare i stäven, de ligger kvar, vad han än säger. :-)
Lars-Olof Norlin seglar Emma hösten 2009

Fast kommer han och seglar Emma igen, och seglar ifrån både stort och smått med henne igen, då kanske jag ångrar mig igen. Man skall aldrig säga aldrig. 

Jag har en viss annan fortissimo vid namn Agraff, som seglar retfullt snabbt på 24-timmarsseglingarna, men så har hon ingen kätting i näsan som väntar på att ankra henne i en djup vik i Skottland.

Emma har 120 kilo kätting i stäven, för vi skall till Skottland och undersöka många djupa vikar snart hoppas jag. Fast först skall jag segla till Island nästa sommar, och då får Emma vara i Sverige.

Men innan dessa har jag minst två roliga utsjöskepparkurser att undervisa, och förhoppnignsvis lära mig nya saker, inte bara lära ut. I kväll har de 14 anmälda deltagarna till höstens kurs fått mail om vad de skall läsa på. Vill du ha ett boktips inför hösten, hittar du det här. Kursen är fulltecknad, så nu är det en kurs till våren som gäller om du har funderat på att gå.

Nu är det dags för en nya arbetsvecka, så se´gla ut!

fredag 2 september 2011

.....rena ketchupeffekten...



Den som tror att saker och ting börjar lugna ner sig för att det blir höst, den tar fel. I dag har jag ÄNTLIGEN fått se min nya mastfot. Det känns helt galet, jag kommer få på nya masten på min segelbåt Emma senast 9 september. Det finns ju bara en sak att göra, här skall seglas nästa helg, vare sig jag har en svag axel eller fortfarande hoppar fram på kryckor. Det är ett par andra aktiviteter som jag har lovat delta i, och faktiskt på söndag är det meningen att jag skall hålla kurs i att köra motorbåt för Sjösportskola, vilket antiklimax. Men det är Women Only, så det är klart att jag skall göra det. Fast ååååååååååå vad jag bara vill strunta i allt nästa helg, hissa seglen och sticka iväg. Kanske måste jag ha i båten en eller två veckor i alla fall, för vad jag har längtat efter att segla. Det gäller bara att hitta en lika seglingstokig gast, men det borde inte vara något problem.

Det blir ett nytt Seglarmingel 16 oktober i Långedrag hos Sjösportskolan med Milo Dahlmann som huvudtalare.Tänk att hon kommer hem till Stockholm i helgen efter två års seglande, och vi i Göteborg blir först med att få höra hennes föredrag i oktober! Sedan får vi också höra om handikappsegling hos GKSS och förhoppningsvis kommer SSRS tala om vikten att kunna kommunicera ombord och med andra båtar.  det blir ett antal utställare också, så det blir en mingelsöndag av stora mått. Vi har inte lagt ut nyhetsbrevet ännu, men du kan faktiskt anmäla dig redan nu, genom att trycka på den här länken, läsa och anmäla dig hos Sjösportskolan.



Men det bästa till sist! Det blir Lobster Cruise med Women Only 30/9-2/10 ombord på 65-fotaren Celeste och jag är med som deckhand! Du kan läsa mera om vår Lobster Cruise här. Snart, mycket snart skall jag vara frisk, krya igen och vara skeppare på båtarna som vi seglar med när vi kör Women Only. Vi har plats för tio gäster , så du är välkommen ombord.

I morgon skall jag flytta Emma från hemmahamnen till en hamn närmare riggarens verkstad. Det skall blåsa upp till 10 m/s, men vi som skall köra motor hela vägen norrut, vi får medvind. Det blir härliga timmar på havet med min älskade båt och gott sällskap, innan kräftorna på kvällen.


...iblland hittar jag ett guldkorn, ibland hittar jag flera....

Informationsflödet i dagens samhälle är enormt, och mycket låter jag bara rinna av mig, men visst glimmar det till ett guldkorn då och då. Ibland hittar jag flera.
Dessa rader kopierade jag rakt av från en av mina vänner på Facebook. Mycket tänkvärt.

Vänta inte på tiden ... Använd den
Vänta inte på kärleken ... Känn den
Vänta inte på pengar ... Tjäna dom
Vänta inte på en väg .. Hitta den
Vänta inte på möjligheten ... Skapa den

Gå inte för mindre ... Sikta på det bästa
Jämför dig inte med andra ... Var unik
Beklaga inte tidigare fel ... Använd dessa
Älta inte misstag ... Lär av dom
Backa inte... Gå runt
Stäng inte dina ögon ... Öppna ditt sinne
Kör inte från livet ... Uppskatta och njut av det

Läs inte bara detta .. dela det vidare....
 
 

Lyckat mingel gav energi

Jag har varit på affärsmingel i kväll med drygt 125 andra kvinnor och män, och bara pratat om Lobster Cruise 30/9-2/10, Seglarmingel 16/10 och julbordskryssning 17-18/12 hela tiden. Men jag har pratat under cirka 1, 5 minut max , för sedan var det dags att gå vidare. ´Vitsen var att träffa så många som möjligt på så kort tid som möjligt. sedan körde vi speed dating, men inte för att hitta en partner utan för att hitta nya kunder, nya bollplank, samarbetspartners mm. Dessutom har jag fått lyssna och lära mig om ett antal spännande företag och faktiskt i huvudsak kvinnorna bakom de aktuella företagen.

Jag känner mig helt uppfylld och riktigt glad, trots kryckor och en värkande axeln, eller kanske just därför. Visserligen känns motgångarna mera när jag inte ens kan gå rakt fram. Men känslan efter att ha hoppat/gått på kryckor upp tll Skansen kronan, och sedan ytterligare två trappor upp och sedan få träffa alla dessa fantastiska kvinnor och män var värt det. Ner kommer jag alltid, och jag brukar landa på fötterna, om än något tilltufsad.

Fast just nu känner jag att jag kan flyga fram trots kryckor och den svaga axeln, oc det är värt mycket!

onsdag 31 augusti 2011

Mycket att skriva, på många ställen

Bildlöst inlägg !

Det finns en och annan som undrar varför jag inte skriver på den egna bloggen, så mycket som jag håller på med segling, båtliv och allt runt om kring.

Jag tycker inte att jag gör annat än fotograferar, skriver, skapar inlägg, tar nya fotografier, skapar nya inlägg, men här på bloggen är det tomt.  Det kan bero på att jag fotograferar och skriver åt Sjösportskolan, Celeste, GQSS , GQSS medlemstidning Oscar,  På Kryss och Västpricken, och inget av det hamnar här. Sedan försöker jag vara flitig på Facebook också. Dessutom så vet du som ligger med på SMS och maillistor att när de söker kappseglare, leveransseglare och ibland bara en gast eller två för en helgsegling, då skickar jag ut på egen lista.

Just nu har jag arbetat en del med GQSS nya hemsida som är under konstruktion. Sedan drar SXK Utsjöskepparkurs igång 12 september, och där är det jag som är lärare. Det krävs en del för att hålla sig uppdaterad, så tack och lov för alla bloggar och nyhetsbrev som jag plöjer varje dag.

Men snart, mycket snart skriver jag lite mera, lite längre, lite roligare här.

tisdag 26 juli 2011

Fast i Göteborg, eller fast i elektroniken..., författarkortleken kanske kan lösa det?

Med ny dator, nya telefon och en surfplatta som inte ens är uppackad, känns det som en del av livet återvänder. Att kunna kommunicera med det skrivna ordet, vare sig det är en artikel, ett blogginlägg eller några rader på Facebook känns viktigt för mig. Efter dryga sex veckors krångel med den gamla datorn, en dränkt mobiltelefon och min opererade högra axel som sakta, sakta återfår styrkan så känns det äntligen som jag är på gång igen.
Fick möjlighet att prata med Lena Hansson tidigare i kväll. Hon var på väg in mot Azorerna, de hade bara tre timmars segling kvar. Lena har korsat 3/4 av Atlanten under tre veckors sommarsegling. Tur att jag skall vara med som deckhand på Celeste både förste och sjunde agusti, även om jag inte orkar så mycket med höger armen. Hampolina får klättra i masten, och göra allt tungt, den här gången i alla fall.

Transport av en DS-båt till Lysekil som skall fixas innan helgen, information till alla GQSSare som skall vara med under Lysekil Women Match Cup nästa vecka, logistik med uppgifter, boende och mat till alla funktionärer, och sedan hemtransport av 8 DS-båtarna efter avslutade seglingar.  Men om ett par timmar, blir det en färd med motorbåt i södra skärgården. Inte i stället för, och inte i brist på, utan bara en tur för nöje och lite lärande.

För att inte fastna i sorgen över en förloras seglingssommar, så är det i morgon kväll,dags att dra ett kort ur författarkortleken...

söndag 26 juni 2011

Så finns de de som seglar iväg, och vi som stannar kvar..

I dag har jag suttit och koordinerat transportseglingarna av DS match 37 mellan Marstrand, Lysekil, Långedrag och Skovshovud. Snart är alla transporterna inbokade. Sedan övergick jag till att koordinera GQSS alla funktionärer som skall hjälpa till under Lysekil Women Match Cup, och snart var det också klart.

Då var det dags för att planera  för nästa nummer av GQSS medlemstidning Oscar och uppdatera hemsidan under den kommande veckan. Ett mail från en medlem som just nu seglar i Medelhavet, och en telefonsamtal från en medlem som snart seglar över Atlanten, då frågar jag mig vad jag gör här?! Men det är inte det sämsta att se till att en massa andra människor får segla, och sedan se till att andra kan läsa om det.
En av mina utsjöskepparelever Filippa och hennes man har gett sig av på sin världsomsegling. Du hittar SY Orkesterns blogg i listan, men vill du läsa direkt klickar du här.

Det börjar dra i seglingsnerverna, även om jag fortfarande bara har en brukbar arm, så seglingen får vänta lite till. Nåväl, jag skall segla ombord på Farr 65:an Celeste 4/7, 10/7, 1/8 och 7/8 med  Sjösportskolan. Seglingarna till och från Lysekil är fullbokade, men om du vill segla med till och från Marstrand, då kan du klicka här, så kanske vi syns ombord.

söndag 22 maj 2011

..på vattnet i en motorbåt...

..hela söndagen! Inte direkt en vanlig sysselsättning, men roligt att hålla kurs i motorbåtsmanövrering för fyra kvinnor. Det är nyttigt att byta farkost ibland, och få andra perspektiv. På bryggorna låg helt nya Delta och Targa-båtar för provkörning, och Långedrag Segel Sällskap hade en kappsegling. Det var en vanlig söndag i Långedrag, för oss som alltid är där, men för mina kursdeltagare var det en ny upplevelse med det som en vanlig söndag erbjuder. På fem timmar gick de från att vara nybörjare på båtmanövrering, speciellt i trånga hamnar till att göra de mest invecklade manövrar utan att ens blinka. Härligt att få vara med om när människor växer!

Det som vissa tar som vardagsmat(på helgen) är för andra ovanligt. Så det är nyttigt att byta perspektiv ibland, även om det bara är till en motorbåt.

.. gastar till Luffe 4004 sökes....

..och varför har jag en kass arm just då?!

Jag vill inte lägga min tid på att "hasa runt tre bojar" för att kappsegla när jag kan sträcka ut mot obruten horisont, men det vore nyttigt, och troligtvis oerhört roligt och lärorikt. Men när armen blir bra, då kanske även jag kan börja fundera i dessa banor. Men nu söker en Luffe 4004 gastar för kappsegling, och jag har lovat hjälpa till. 

Foto: Peter Gustafsson
Gunnar Ödman som kappseglar Luffe 4004 söker flera gastar.  De kör de flesta SRS-seglingarna på västkusten och tränar på onsdagar i Långedrag.
 
Kontakta Gunnar på mail g.odman@hotmail.se om du är intresserad av att kappsegla med en Luffe 4004. Jag hade gärna varit med, men inte med bara en fungerande arm, så jag hoppas någon av er andra blir intresserade, så skall jag sitta på piren på onsdagarna och titta på när du tränar :-)

fredag 20 maj 2011

....det blåser nya vindar...

...bland de konservativa båtmänniskorna, även om båtbranschen är i motvind enligt Dagens Eko tidigare i dag. Det är svårt att sälja nya båtar och priset på begagnade båtar har sjunkit. Då kanske projektet All aboard kan tillföra ny energi till båtbranschen.  

Bild från All aboards facebook sida


Projektet har som mål att inkludera kvinnors önskemål i en fritidsbåt utan att exkludera mäns. Ett tänk som kan ge båtbranschen åtskilliga nya kunder både i Sverige och utomlands.


Jag som älskar den mörka träinredningen ombord på min egen båt, funderar på vad som som skulle hända om jag målade allt vitt?

onsdag 18 maj 2011

...dags att shoppa loss?

Nästa vecka gäller det att stå först i kön ute i Bolsheden den 25/5-26/5 kl 07-20 båda dagarna. Pelle Petterson har lyckats få sin inbjudan förbi mitt spamfilter, och det brukar betyda att även Sportmanship har utförsäljning samtidigt.
Så vi syns väl där?

Vill du köra motorbåt till helgen?

 Det här trodde du antagligen inte, Stina skriver om motorbåtar!


Jag skall köra motorbåt flera gånger den kommande helgen, eller mera korrekt så skall jag instruera andra hur man kör motorbåt. Alltså skall jag sitta vid sidan och vara lugn och pedagogisk. Det brukar inte vara något problem. Men nu har Sjösportskolan aviserat att det skall bli provkörning med Delta och Targabåtar från Sjösportskolans brygga på lördag och söndag mellan klockan 10-15, vilket betyder att det kommer många människor som skall provköra, och då kan det bli rejält trångt i hamnen. Är du sugen på att provköra dessa motorbåtar är du välkommen till Långedrag till helgen. Du hittar båtmodellerna på Nordic Marines hemsida, men de har inte lagt ut provkörningarna där ännu. Du hittar vägen till Sjösportskolan genom länken här.

Kanske syns vi där?!

tisdag 17 maj 2011

vad gör man med Klarälven utanför fönstret?!

Ja, inte går det att segla på Klarälven, och Kryssarklubbens onsdagsseglingar här i Karlstad har nog regnet inne, för regnet öser ner.


Då kan jag drömma mig bort till andra seglingar som finns på planeringsstadiet eller som andra vänner skall iväg på. Najaden Nike som avseglar från Långedrag 1 juni har destination Medelhavet till en början. Men de tar svängen upp mot Norge, Shetland och sedan söderut via Yttre Hebriderna, Irland, Skottland, Kanalöarna, Frankrike, Spanien och Portugal. Det är 20 år sedan jag själv seglade från Långedrag till Lisabon med Sjösportskolans allra första seglats till Västindien ombord på Sara belle.

Det har hänt mycket sedan dess, och det mesta rör sig på havet. Kanske mer om det en annan dag.


Nike med Helena till rors styr här ut från Långedrag för att gå till service på Najadvarvet. Men snart är både Nike och Helena tillbaka i Långedrag för att ta emot de gäster som skall segla med ombord till Bergen för att både segla och åka skidor.

Är du sugen på att segla med Nike eller Farr 65:an Celeste på någon äventyrssegling, då hittar du länken här.

söndag 15 maj 2011

....kanske en vanlig söndag om...

...man har båten på land och regnet öser ner.


I går fick jag hjälp med att putsa på båten av sju kvinnor. Båten blev städad på insidan, putsad på ovansidan och ena sidan blev rubbad. Inte att förglömma de två som gjorde en stor insats och skrapade botten på babordssidan. Men när regnet började ösa ner, då var det dags att packa ihop. I dag var regnet inte direkt lysande. Tur att det fanns annat att göra.


Dagen började med att jag åkte ut till Sjösportskolan och tillsammans med Henrik Ohlson gick genom den lilla motorbåten Hafs, som vi skall köra praktiska manövreringskurser för motorbåt med.


Sedan var det dags för Henrik att ta emot sina kinesiska kursdeltagare och deras tolk.

Samtidigt höll Torbjörn Stenkula en förarintygskurs som skulle ta sina examen i eftermiddag, så jag fixade fram fikabröd och tömde papperskorgarna innan jag åkte hem, för att packa om till eftermiddagens aktiviteter.


Marianne, Lena och jag tog bilen till Arendal och GQSS kappseglingskurs för TOM 28. Det var fikadags när vi kom dit.


Vi vände bilen västerut och tog färjan till Hönö, och körde sedan till Öckerö Maritima Center, där GQSS hade en säkerhetskurs, där de både har släckt bränder och tätat läckande båtskrov.

Det var inte helt enkelt att hitta en passande dräkt, och sedan skulle de täta läckor som de inte visste hur de skulle uppträda. de lyckades mycket väl.

Du hittar filmen på Youtube här.


Men hade Emma legat i vattnet, och den ny masten varit levererad, då hade jag seglat vare sig jag haft en eller två fungerande armar! Så kanske tur att jag inte har min egen båt att segla just nu, med bara en brukbar arm, men snart skall även höger armen vara amvändbar.

söndag 10 april 2011

...och helgen har givit energi

Helgen har varit mer än intensiv, men har också givit mer energi än vad den tagit. Fredagskvällen började med privatlektion för två elever i både SRC och teori för förarintyg.
Dessutom blev det en kort till ner i Celeste, för att hälsa på Linda Lindenau och övriga kursdeltagare i master of yachts.

Sedan hem för att packa om väskan inför helgens förarintygskurs, vår första renodlade tjejkurs på Sjösportskolan. Det är roligt att ha tjejkurser, men också krävande. Det är en stor positiv sak med tjejkurser, de låtsas inte att de förstår om de inte förstår. Tjejerna kräver att de skall förstå med en gång, och då gäller att förklara att vissa kursmoment kommer senare, utan att någon blir nedslagen. Annat är det att ha 14 män på navigationskurs, om de inte förstår ser jag i regel bara stenansikte, och ingen som vågar erkänna att de inte förstår. Efter en härlig tur med Nawica i solskenet var det dags att skicka hem alla kvinnorna för att läsa på, om de orkade. Själv gick jag ner till Celeste och kunde gratulera Linda Lindenau och två personer till,  till examen i Master of Yachts.Samtidigt tuffade Nawica ut med Henrik och hans utsjöskepparelever.

Väl hemma var det dags att inse att krafterna inte skulle räcka till alla projekt jag hade satt upp för lördagskvällen. Det fick räcka med att ladda upp bilder på Sjösportskolan och Celestes facebooksidor.

I morse vaknade jag 04.45, och det var rätt bra att gå upp tidigt. Jag hade lovat fixa en grabbag till Svenska Kryssarklubbens säkerhetsdag, och eftersom jag inte visste vem som skulle ta hand om bagen skrev jag både innehållsförteckning och ett talarmanus. Detta behövdes verkligen inte, då Caspersson, både Sjöräddare och SRC/LRC-lärare fick ta hand om bagen.

Dagen har varit full av bäringar, kurser, knopar och en viss förvirring, men det löste sig på slutet. När eleverna börja att skriva provet tog jag en tur till Celeste, för att prata med nyblivna Master of Yachts, nåja i alla fall två Master of the Yachts, eller som Carlos uttryckte det på Malta vid nyår Master of the Universe! Känslan av att ha klarat examen är svårslagen. Sedan tillbaka för att skriva på båtpraktik i blåa boken och prata med förhörsförättaren och lärarkollegorna.

Alla åtta kvinnorna klarade förarintygsprovet och nu skall de alla ta sig an nya utmaningar i sitt båtliv. En tur till Emma, för att kontrollera att allt är okej innan hemfärd. Det såg ut som jag lämnade henne förra veckan, fullt med avskrapade snäckor under. Det får bli ordning på detta till påsk, då skall nog den opererade höger armen fungera att arbeta med igen.


Det kommer bli mer sparsamt bloggande ett tag, då jag opererar höger axel i morgon, och den armen skall inte fungera på ett tag enligt uppgift, men det kan man säkert ändra på med lite vilja :-) Det är snart dags att få båten klar och kasta loss, för båten är gjord för att vara i vattnet, inte att stå på land. Tur att helgen har givit mycket energi.

Leta i den här bloggen